jag vet ärligt talat inte vad jag hade varit utan mina vänner. Alla vänner jag har kvar från högstadiet och 9mu och alla nya fina vänner jag har fått här på gymnasiet. Jag hatar egentligen att hänga ut mina känslor öppet och klaga över hur jag mår och sånt, men jag ska faktiskt inte klaga den här gången. Jag ska hylla. Hylla alla er som gör min vardag till nåt speciellt, alla ni som utgör den där lilla guldkanten varje gång man kollar lite extra. Ni som alltid finns där och hjälper, stöttar, bara finns. Jag hoppas verkligen ni vet vilka ni är, jag har så mycket att säga, men inte som jag känner passar att lägga ut för hela världen att se.. men i alla fall. Jag älskar er och är så tacksam för att jag fått träffa er. 
Vist saknar jag (ärligt talat) högstadiet och 9mu, allt vi gjorde, alla konserter, alla låtar vi lärde oss utantill och skivorna vi spelade in som aldrig blev bra.