Jag funderar för mycket. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad folk tycker och tänker. Så lätt att säga "vem bryr sig", men jag bryr mig faktiskt, mycket mer än vad som är bra för mig. ECTbehandlingen har fördärvat mitt minne och jag känner mig helt lost. Ofta. Men jag hoppas, verkligen hoppas, att jag ska klara skolan. Jag längtar till måndag, då jag får träffa alla igen. Jag hoppas. Yes I do. Bra va? Nu ska jag kolla på tv och prata med min nyfunna vän Patrik som är inlagd på 21an. Sen ska jag förhoppningsvis till Cissi en stund och kanske rida en runda. Hoppas.